Välkommen! Vi är två engagerade pedagoger som delar samma övertygelse: att alla barn har rätt att lyckas i skolan. Genom våra olika erfarenheter, perspektiv och personligheter kompletterar vi varandra och tillsammans drivs vi av att skapa trygga, inkluderande och tillgängliga…
Välkommen!
Vi är två engagerade pedagoger som delar samma övertygelse: att alla barn har rätt att lyckas i skolan. Genom våra olika erfarenheter, perspektiv och personligheter kompletterar vi varandra och tillsammans drivs vi av att skapa trygga, inkluderande och tillgängliga lärmiljöer där varje elev känner att de får plats, får stöd och får blomstra.
I vårt arbete utgår vi från relationer, nyfikenhet och ett starkt fokus på att se möjligheter. Vi tror på kraften i små justeringar, vardagsnära arbetssätt och ett medvetet förhållningssätt som gör stor skillnad för eleverna. För oss handlar skolutveckling inte bara om metoder – utan om värme, gemenskap och ett genuint engagemang för varje individs utveckling.
På vår blogg delar vi tankar, idéer och konkreta exempel från vår vardag. Vi vill inspirera, väcka samtal och visa hur tillgänglig undervisning och inkluderande lärmiljöer kan bli en naturlig del av skolans arbete.
Välkommen att följa med oss på resan mot en skola där alla får känna: “Här hör jag hemma”.
Vänliga hälsningar.
Amanda och Josefin
I vårt tidigare inlägg lyfte vi veckoschemat som ett sätt att skapa överblick och trygghet. Här vill vi fokusera på dagsschemat,ett minst lika viktigt verktyg i klassrummet.
Ett visuellt dagsschema hjälper elever att förstå vad som ska hända, i vilken ordning och var på dagen de befinner sig. När strukturen är tydlig minskar oro och mer energi kan läggas på lärande.
Struktur som är synlig, begriplig och utvecklas över tid
Dagsschemat behöver anpassas efter ålder och grupp och alltid vara synlig på tavlan.
I de lägre åldrarna, som exempelvis förskoleklass, bör dagsschemat visa hela dagen. Utöver detta är det fördelaktigt att dagsstukturen visar vad som sker ”först” och “sedan” på varje lektion. Strukturen ”sist” kan introduceras när eleverna blir äldre, till exempel på mellanstadiet, i takt med att deras förmåga att förstå helhet och avslut i lektioner utvecklas.
På så sätt får eleverna tidigt en förståelse för dagens helhet, samtidigt som den inre strukturen i arbetspassen utvecklas stegvis.
Orientering och övergångar – avgörande delar av dagen
För att dagsschemat ska fungera som ett verkligt stöd behöver eleverna tydligt kunna se var i schemat klassen befinner sig just nu. En pil, magnet eller markör som flyttas under dagen gör tiden mer konkret och hjälper eleverna att orientera sig.
Det är också viktigt att övergångar som rast, lunch, förflyttningar och avslut finns med i dagsschemat. Dessa moment är ofta de mest energikrävande delarna av skoldagen och därför extra viktiga att synliggöra. För många elever är det minst lika viktigt att se när rasten kommer som vad nästa moment är.
Ett aktivt och meningsfullt arbetsredskap
Ett dagsschema gör skillnad först när det används aktivt. Det behöver introduceras tillsammans med eleverna, vara återkommande under dagen och justeras vid förändringar.
Dagsschemat bör inte enbart visa ämnen, utan även vilket material som ska användas, till exempel lärobok, häfte eller digitalt verktyg. Det gör undervisningen mer begriplig och hjälper eleverna att komma igång.
Struktur som stödjer alla
När dagsschemat är tydligt, visuellt och aktivt använt blir det ett stöd för hela gruppen och avgörande för vissa elever. Struktur handlar inte om att begränsa, utan om att skapa förutsättningar för lärande genom hela skoldagen. Struktur är inte något extra för några få – det är det som gör skoldagen begriplig och möjlig för alla.
Jag heter Maria Ripemo och är leg. lärare i förskolan. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…
Hej! Välkommen till min blogg. Här kommer ni få ta del av mina tankar om bl.a. handledning, utveckling och lärande. Jag heter Johanna Amelia Wahlgren och jag är leg. förskollärare, specialpedagog och har en filosofie magisterexamen i specialpedagogik. Jag använder mig av bl.a. relationellt perspektiv. Den handledningsmodell jag använder är…
We use cookies to ensure that we give you the best experience on our website. If you continue to use this site we will assume that you are happy with it.
Inget konto? Skapa konto.