Hoppa till innehåll
picture-86-1582051104.jpg

Blogg

Genustanten

När man väl har fått på sig genusglasögonen ser man genus överallt! Efter att ha jobbat som genuspedagog i tolv år har mina genusglasögon med åren fått ganska mycket styrka. I denna blogg kommer jag att dela med mig av mina…
När man väl har fått på sig genusglasögonen ser man genus överallt! Efter att ha jobbat som genuspedagog i tolv år har mina genusglasögon med åren fått ganska mycket styrka. I denna blogg kommer jag att dela med mig av mina tankar om genus i vardagen! 

Då blev jag glatt överraskad!

Då blev jag glatt överraskad!

När man läser forskning om genus- och mångfaldsperspektivet i läromedel inser man att det finns en hel del att jobba med. Normen är att du ska vara man, vit och hetero. I de flesta matematik böcker handlar texten i problemlösningstalen om personer med typiska svenska namn och på bilderna syns personer med ljus hy och blåa ögon. Normen för pojkar och flickor är oftast väldigt traditionell. I exempel om pengar, där man ska räkna med hastigheter på bilar, cyklar och motorcyklar och där man bygger olika saker är det oftast pojkar som nämns i talen. Men om det handlar om att handla kläder och laga mat och baka så handlar det oftast om flickor.

I böcker för de yngre barnen byter man ibland ut personerna mot djur. Men oftast följer djuren de traditionella könsnormerna. Därför var jag inte speciellt optimistisk när jag bestämde mig för att granska sonens matematikbok, Matte direkt för åk 8. Jag insåg dock snart att här var det en bok där man verkligen har tänkt till. Vid varje faktaruta finns det en tecknad bild på en person. Det var lika många pojkar som flickor. Dessutom har personerna många olika etniciteter. När jag läste texten till problemlösningsuppgifterna var det både pojkar och flickor i liknande uppgifter. Många av personerna har namn som Abdullah, Sohrab, Senni och Izla. Det enda jag saknade i boken var bilder och texter med HBT personer.

Hur ser ditt läromedel ut? Är det bra eller dåligt ur ett genus- och mångfaldsperspektiv? Och hur gör du för att lyfta genus och mångfald i din undervisning? Skriv gärna en kommentar och berätta! Och glöm inte att göra en analys av ditt läromedel här på Pedagog Värmland!

Lämna ett svar

Inget konto? Skapa konto.

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. lärare i förskolan. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg…

Läs mer
Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer

Blogg

En specialpedagogs perspektiv

Hej! Välkommen till min blogg. Här kommer ni få ta del av mina tankar om bl.a. handledning, utveckling och lärande. Jag heter Johanna Amelia Wahlgren och jag är leg. förskollärare, specialpedagog och har en filosofie magisterexamen i specialpedagogik. Jag använder mig av bl.a. relationellt perspektiv. Den handledningsmodell jag använder är…

Läs mer