Hur hjälper vi elever med kognitiva svårigheter?

Vi träffar dagligen elever som på grund av olika typer av kognitiva svårigheter får svårt att bearbeta sinnesintryck eller att anpassa sitt beteende till olika situationer. Detta får konsekvenser inom områden som rör exempelvis koncentration, uppmärksamhet, inlärning och socialt samspel, vilket i förlängningen kan medföra ökad risk för psykisk ohälsa och utanförskap.

Några av dem har diagnoser som ADHD, ADD eller Aspergers syndrom, andra saknar diagnos. Egentligen har det ingen betydelse eftersom de kognitiva svårigheterna finns där oavsett medicinsk utredning och det är vår uppgift att hitta verktyg för att tillgodose den enskilda elevens behov. Lättare sagt än gjort ibland!

Därför tror vi att många kan ha användning av Hjälpmedelsboken – från grundskolan till gymnasiet av Gunilla Gerland (Pavus Utbildning, 2014). Boken består av en mängd handfasta tips och förslag till alla, såväl pedagoger som föräldrar, som kommer i kontakt med barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Gunilla Gerland betonar att hjälpmedel kan vara allt ifrån specifika föremål till strategier, attityder, relationer och fysisk arbetsmiljö och samlar en rad exempel på lösningar i boken. Hon har intervjuat alltifrån lärare och specialpedagoger till arbetsterapeuter och föräldrar, alla med konkreta erfarenheter av kognitiva svårigheter, vilket ger ett brett och nyanserat perspektiv på begreppet hjälpmedel.

Föräldrar och lärare förlitar sig ibland på att ”någon annan” ska hitta rätt hjälpmedel till eleven, en specialpedagog eller speciallärare, och så går det naturligtvis också till, men föräldrar och lärare behöver såklart ha sin egen verktygslåda för att skapa förutsättningar för lärande, både hemma och i klassrummet. Den lådan kan innehålla appar, checklistor, talsynteser, stavningsprogram, hörselkåpor och allt möjligt. Men den måste först och främst bestå av förståelse för att kognitiva svårigheter tar sig många olika uttryck och kräver många olika lösningar, med eller utan diagnos.