Förstelärare – för vem?

Förstelärarereformens syfte är att förbättra elevernas måluppfyllelse samt att höja läraryrkets status. Om detta verkar de flesta vara överens, men sedan går meningarna isär. Vad ska egentligen ingå i förstelärarens uppdrag? Ska hen ha nedsättning i tjänsten för att kunna utföra det? Det är två centrala frågor som har diskuterats livligt under det gångna läsåret, såväl i lärarrum som i media. Kommunerna är inte överens. Förvaltningarna är inte överens. Rektorerna är inte överens. Inte ens förstelärarna själva är överens. Är det ett problem? Inte alls!

Vi menar tvärtom att uppdraget bör se olika ut för olika skolor, ja kanske till och med för olika förstelärare på en och samma skola. Det viktigaste är att man inom kommunen har fattat ett medvetet beslut om att uppdragen måste få se olika ut och ta olika mycket tid i anspråk, helt beroende på vilka behov man bedömer att de olika skolorna har.

Vissa menar att det är galet att minska ned på undervisningen för försteläraren när hen väl har fått sitt uppdrag just tack vare sin lärarskicklighet. Är det inte att skjuta sig själv i foten? Andra menar att försteläraren visst ska fortsätta att undervisa men att hen också bör få tid för att ta del av aktuell forskning samt sprida idéerna så att fler lärare kan inspireras, och därmed också fler elever. Vi håller med om allt! Här finns nämligen ingen motsättning, endast fantastiska möjligheter att skräddarsy uppdrag utifrån skolans behov och förstelärarens kompetens.

I det här sammanhanget vill vi nämna Södertälje kommun, som förövrigt lyfts fram som ett föredöme av såväl Skolverket som SKL, när det gäller rekryteringen av förstelärare.  I Södertälje har man fyra typer av förstelärare, alla med olika uppdrag och olika grader av undervisningstid. Här har man låtit skolornas behov styra rekryteringen, vilket har resulterat i att vissa förstelärare fortsätter att undervisa precis som förut och fungerar som goda exempel för kollegorna, medan andra delar sin tid mellan att undervisa och bedriva utvecklingsarbete på skolan. Den här flexibla modellen tror vi på!

För att höja elevernas måluppfyllelse måste kommunen och skolorna först enas om vilka faktorer som är framgångsrika i det här sammanhanget. Personligen tror vi mycket på kollegialt lärande och systematiskt arbete med metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Först när denna analys är gjord kan uppdragen för de olika förstelärarna formuleras och undervisningstid preciseras.

Förstelärare – för vem? Eleverna såklart. Men på olika sätt!