Blogg
Pedagogisk utveckling på Nobelgymnasiet
Denna veckan är en riktig ”muntlig mattevecka” på Nobelgymnasiet. Tisdag, onsdag och torsdag genomförs det muntliga prov i matematik år 9 på introduktionsprogrammen samt i Ma 1a på de nationella programmen. Förra året startades en trevlig tradition på vår skola.
Alla lärare som hade matematik i sin examen (ca 11-12 personer) genomförde de muntliga nationella proven i Ma 1a tillsammans. Tidigare hade varje enskild lärare fått genomföra detta på lektionstid. Något som tog mycket tid från den viktiga formtoppningen/repetitionen inför de skriftliga delarna av det nationella provet. Istället för att den muntliga delen ockuperade ett par veckors tid för de tre lärarna på de nationella programmen kunde allt genomföras på en dag. Detta ledde också till att lärare på IM och på det nationella programmet fick samarbeta och diskutera bedömning. Och kanske framförallt. Vi fick känna att vi var en och samma skola. Denna veckan fortsätter denna tradition.
Den muntliga delen i det nationella provet i matematik är ett relativt nytt påfund. Det startade i och med Lgr 11 och Gy 11 och det första läsåret var därmed 2011/2012. Idag testas den muntliga förmågan redan i årskurs 3. Sedan återkommer de i år 6 samt i år 9 och på vissa kurser på gymnasiet. Mer om detta i Loise Karlssons examensarbete från Linköping Universitet, Muntlig matematik, från 2014. Se även Skolverkets bedömningsstöd ”Bedöma elevers förmågor i muntlig uppgift”.
Förberedelserna inför ett muntligt prov i matematik tar relativt mycket tid och energi i anspråk. Förutom lokaler, schemaändringar, organisation etc tar inläsningen tid. Som tur är finns det bra och, för det mesta, tydliga matriser som hjälper lärare i vårt avlånga land att tolka elevernas svar. Det är mycket uppstyrt och det är genomarbetat på ett bra sätt. Men genomförandet går fort och säkert går det att tolka elevernas insatser på olika sätt. Därför förekommer diskussioner om det är rättsäkert. Motståndarsidan kontrar och hävdar att det är bra att elever får visa sina kunskaper på flera sätt.
En sak är klar. Bra är den fortbildning som vårt lands lärare måste genomgå genom att läsa de exempel och de matriser/exempelsvar som visar på olika förmågor på olika nivåer. Samt de diskussioner som föds utifrån dessa. Och att broar byggs mellan delar av vår stora skola är pricken över i:et.
/David Lundeteg
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg
Blogg
Jag heter Maria Ripemo och är leg. lärare i förskolan. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg…
Läs mer
Blogg
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…
Läs mer
Blogg
Hej! Välkommen till min blogg. Här kommer ni få ta del av mina tankar om bl.a. handledning, utveckling och lärande. Jag heter Johanna Amelia Wahlgren och jag är leg. förskollärare, specialpedagog och har en filosofie magisterexamen i specialpedagogik. Jag använder mig av bl.a. relationellt perspektiv. Den handledningsmodell jag använder är…
Läs mer
Inget konto? Skapa konto.