Inspirerad läsundervisning!

Wow! Vilken lektion! Så kul det var idag!  Hur ofta känner du så när du går ut ur klassrummet efter ett lektionspass när det är dags för tio-rast eller lunch? Idag kände jag så. Det var inte bara eleverna som var inspirerade och entusiastiska. Jag också. Tack vare ett nytt sätt att arbeta med vår gemensamma högläsningsbok ”Döden dö” av Torsten Bengtsson.  

Lektionen startade med att jag snabbt tittade igenom två kapitel i högläsningsboken och skrev upp svåra ord och liknelser på tavlan. Dessa läste jag sedan upp högt. Eleverna fick samtala två och två om vad de trodde att orden betydde, försöka förklara dem och ge exempel. Sedan pratade vi gemensamt om deras tankar. Därefter läste vi i boken. Ibland stannade jag, skrev upp en fråga på tavlan som vi skulle samtala om efter läsningen. ”Vad blir du ledsen över? Vad gör du när du blir ledsen?”. Efter läsningen fick eleverna igen tala om egna erfarenheter och vi diskuterade även i hela klassen. Nästan alla händer var uppe i luften. Alla ville berätta. I slutet av lektionen gjorde vi en förutsägelse kring två händelser. Vad kommer hända nästa gång? Alla elever fick berätta igen. Händerna viftade i klassrummet.

Hur kunde det bli så bra? Vad var det vi tillsammans gjorde annorlunda mot tidigare? Jag har många gånger sett högläsningsboken, visserligen som viktig, men som lite tidsfördriv. Nu blev den en central del i en hel lektion. Förberedelserna var små och efterarbetet litet. Vi samtalade mycket tillsammans där utgångspunkten blev ord och egna erfarenheter. Det höjde förståelsen hos mina elever. I ett vidare perspektiv tänker jag att ett kapitel ur boken nästa gång kan kopieras upp så att alla kan följa med i texten och de som vill kan få läsa högt. 

Denna klass består av 15 st svenska som andraspråks elever där många har svårt att förstå olika texter. Jag tror alla förstod det jag läste idag. Och ingen ville att jag skulle sluta läsa. Alla deltog i samtalen. Nu ser de fram emot nästa svenskpass. Det gör jag med! Det är så här det ska vara!