Applådera mera!

Det var längesedan jag fick applåder. Men idag fick jag det….. fast de var inte riktade mot mig utan till den bok som vi precis avslutat. Jag hade lovat  barnen att vi skulle läsa ut vår högläsningsbok ”Instängd”  av Torsten Bengtsson. Det var fler sidor än jag först trodde och tog alldeles för lång tid av vårt svenskapass egentligen. Min ambition var att vi också skulle hinna utvärdera boken, men som vanligt hade jag överplanerat. (Det kanske du aldrig gör, men för mig är det ett vanligt förekommande inslag i vardagen.) När jag läst i över 20 min stannade jag upp och undrade om vi inte skulle läsa klart en annan dag. Svaret blev NEJ, LÄS NU!!!!! 

Boken måste ha varit speciell för mina elever. Varje gång vi läst i den har det varit total tystnad och de har fnissat, hållt andan, känt medlidande och visat glädje när vi pratat om boken. Jag fortsatte läsningen och när jag läst sista raden blev det tyst. Jag slog ihop boken och efter några sekunder började de applådera. ”Så bra!”, ”Bästa boken!”. Fina betyg av ett gäng 12 -åringar. 

Applåderna då? Ja, de var inte riktade till mig, utan till boken eller författaren. Härlig! (Fast om jag inte läst boken så hade det inte blivit några.)

Men vi slutar inte här. Boken är förvisso slut men jag längtar efter att få ta del av barnens utvärderingar, samt frågor och tankar som ska mailas till författaren. Undrar om vi får något svar? 

Från mig och min klass kan vi ge författaren bästa betyg på bästa läsupplevelsen.Heja Torsten! Vi kommer applådera mera!