Likvärdighet redan på ritbordet

”Att mäta likvärdighet i ett skolsystem är komplicerat.” Så inleder Skolverket sin definition gällande likvärdig utbildning i grundskolan. Elevhälsoarbetets främsta uppgift, som jag ser det, är att kompensera för de skillnader som finns i våra klassrum. Det ska inte spela någon roll vilken ryggsäck du kommer med till skolan. Skolan ska stå rustad för att ta mot alla olikheter som finns. Det är en tydlig skyldighet vi som skola har. Utmaningen är dock större än den egna skolan. 

Det är inte så att hemförhållandena är den största orsaken till brist av likvärdighet i den svenska grundskolan. Skolverket pekar på andra anledningar bl. a. skolsegregationen. Hur ska vi i skolan någonsin kunna kompensera för den? Hur ska vi skapa strukturer som främjar och förebygger när det gäller den ökade skolsegregationen? Det sker en allt större sortering idag, som Skolverket menar till viss del kan förklaras av det fria skolvalet, än vad som skett tidigare. Skolverket lyfter fram att svenska och utländska elever i större utsträckning än tidigare går på olika skolor. Detta är helt klart en sanning på Råtorps skolor. I dag har vi ca 380 elever i våra verksamheter och vi har endast ett fåtal utländska elever. På andra skolor i Karlstad ser verkligheten helt annorlunda ut.

Vi i skolan kommer fortsätta kompensera för de skillnader vi har hos våra elever, men vårt ansvar är knutet till vilka barn som har just vår skola som anvisningsskola. Huvudmannen har därför ett stort ansvar genom att vara delaktig i hur nya stadsdelar planeras. Vilka typer av boenden behöver finnas för att våra skolor ska få en bättre blandning av elever och motverka den sortering som Skolverket skriver om? Stadsplanerare runt om i Sverige behöver alltså tänka främjande och förebyggande redan vid ritbordet och här behöver huvudmannen vara en garant för att så sker. 
/Magnus Sjödin, rektor