Hoppa till innehåll
Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se

Skriftlig digital återkoppling

Skriftlig digital återkoppling

Den tredje föreläsaren på SOL:s dag om återkoppling den 14/9 var Cecilia Gustafsson, projektledare för STL på SKR. Hennes föreläsning handlade om skriftlig digital återkoppling och inspelningen från hennes föreläsning kan du ta del av här

Så, hur tänker du, Cecilia, kring återkoppling i korta drag? 

Det viktigaste när man arbetar med återkoppling är att själva återkopplingsuppgiften har ett tydligt syfte som är riktat mot arbetets uppsatta mål. Eleverna måste veta vad de ska återkoppla på och varför. Ge gärna eleverna någon form av stödstruktur att använda sig av t.ex. en checklista för att stötta och hålla fokus mot målet.
Den vanligaste fällan vi sett under STL-utbildningen är att man glömmer bort att undervisa eleverna kring hur man återkopplar. Man förutsätter att de kan det automatiskt. Om aktiviteten inte är tillräckligt styrd och eleverna fått lära sig hur de ska göra får man inte så stor effekt av återkopplingen. Utan tydlig struktur kan det också hända att man får oönskade kommentarer. Detta motverkas allra lättast med tydliga uppgifter och goda förberedelser.
Om man får eleverna att se vinsterna i och ge varandra god kamratåterkoppling hjälper de inte bara varandra att utveckla sina texter utan de får också syn på hur de kan utveckla sitt eget arbete. Att bygga denna kultur där man upplever att man lär och blir bättre tillsammans brukar även spilla över på andra sammanhang där eleverna gärna tar hjälp av varandra och även på ha en positiv påverkan på klassrumsklimatet i stort!
Stort tack Cecilia, både för den här lilla intervjun och din föreläsning!
/Marlene

Lämna ett svar

Inget konto? Skapa konto.

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. lärare i förskolan. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg…

Läs mer
Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer

Blogg

En specialpedagogs perspektiv

Hej! Välkommen till min blogg. Här kommer ni få ta del av mina tankar om bl.a. handledning, utveckling och lärande. Jag heter Johanna Amelia Wahlgren och jag är leg. förskollärare, specialpedagog och har en filosofie magisterexamen i specialpedagogik. Jag använder mig av bl.a. relationellt perspektiv. Den handledningsmodell jag använder är…

Läs mer