Ord må vara makt, men begrepp är förståelse

I vår lärgrupp har vi vid flera tillfällen kommit in på skillnaden mellan vad vi lärare tror att elever kan och uppfattar något och hur de faktiskt förstår det vi pratar om. Ytterligare ett område som väldigt tydligt visar på att lärarens utgångspunkt för lärandet och elevens utgångspunkt till viss del skiljer sig åt är när vi talar om begrepp och ord. Malin Tväråna visar genom artikeln ”Ordförråd och begrepp inom ämnet samhällskunskap” (2016) hur ”begrepp” kan definieras som det som ger en viss ansamling ord och termer innebörd. De delar jag tar fasta på här torde vara allmängiltiga, rentav allmänmänskliga, även då hon i artikeln alltså utgår från samhällskunskapsämnet. Tväråna exemplifierar genom ”statsminister”. Det är ett ord som anger den högste ledaren för regeringen, men innebörden av detta, hur man ser på denna roll, kan skifta väsentligt. Människor har olika förståelse av begrepp. Tväråna går så långt att hon menar att den begreppsvärld en individ innehar utgör dennes livsvärld – alltså hur vi förstår och uppfattar världen omkring oss.

Som lärare måste vi vara medvetna om att det inte finns en allenarådande uppfattning om våra begrepp – man kan påstå att det finns lika många enskilda uppfattningar som elever i klassrummet och det räcker inte att bara ge den lexikala betydelsen, för den ger ingen djupare förståelse om man inte känner till den kontext ordet ingår i. För att utveckla begreppsförståelsen och lära nya begrepp behöver man visa konkreta exempel och gärna också låta eleverna själva exemplifiera, beskriva och avgränsa begreppets närliggande område för att på så sätt få en bättre blick för vad begreppet är, eller kan vara i en viss situation. Genom att göra sådana definitioner utvecklar man sin begreppsförståelse, och alltså även sin livsvärld, säger Tväråna.

Vilka ord är det som eleverna inte förstår då? Det är inte helt lätt att veta för det är mycket sällan som de frågar om ords betydelse. När elever läser texter och kommer till ett ord de inte förstår så slår de som regel inte upp det. Att se hur ord hör ihop eller hur släktskap mellan ord både inom samma språk och mellan skilda språk, det vill säga hur etymologin ser ut, är något elever verkar göra i liten utsträckning. Och även om orden i sig är lätta att förstå så kvarstår alltså den stora frågan med begreppsförståelsen. Att se hur olika ord kan betyda olika saker i olika sammanhang och stå för skilda saker beroende på olika omständigheter är något vi behöver jobba vidare med. Vi måste eftersträva en begreppsbredd för att till fullo förstå vår omvärld.