Hoppa till innehåll
picture-1145-1472506882.jpg

Blogg

Läslyftarna

Hej! Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika…

Hej! 

Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika former (som denna blogg) och Jag har (naturligtvis?) ett brinnande intresse för läsning.

Bloggens titel syftar till den stora kompetenshöjningsinsatsen Läslyftet - Åmålsmodellen som Åmåls kommun bedriver. Det är Skolverket som står bakom ett nationellt skolutvecklingsprogram och  har tagit fram, och fortsätter ta fram, kursinnehåll tillsammans med universitet runt om i landet. Läsåret 16/17 sjösatte kommunen detta bland i princip all dess pedagogiska personal. Läsåret 17/18 vinnlägger vi oss om att rikta utbildningsinsatserna så att alla delar av skolan får del av det som är mest angeläget för just dem.

Jag kommer alltså agera som lärledare i denna kollegiala process, vilket innebär att jag inom min lärargrupp på gymnasiet ska leda samtalen och driva dem framåt. Meningen är att eleverna ska få en bättre läs- och lärkompetens genom att vi lärare själva blir uppmärksamma på hur inlärning sker och hur vi implementerar våra kunskaper i klassrummet. 

Denna blogg kommer bjuda på mina tankar kring det arbete vi genomför, vilka tankar och spörsmål som gror och tar fart. Vart det bär vet jag inte, men det ska bli intressant att företa resan. Välkommen du också!

/Stefan 

En smal repertoar

En smal repertoar

Källhantering är ett ständigt aktuellt område som vi lärare ofta återkommer till och diskuterar hur vi borde förbättra. I vårt senaste Lärlyftsmaterial finns en uppsjö handledningsverktyg och modeller för informationssökning och vi föresatte oss inom gruppen att hålla oss till en av dessa när vi arbetade med källor. Jag själv var intresserad av att se hur det gick till när eleverna tog sig an ett medvetet lite luddigt formulerat problem där de behövde söka svar från källor. Jag följde Marchioninis (1995) modell där sökningen följer ett antal steg och börjar med att överhuvudtaget identifiera och definiera problemet som ska lösas, komma på hur och var man kan hitta information till att genomföra en sökning och slutligen se om informationen är relevant i sammanhanget.

Jag presenterade för eleverna vilka steg som skulle följas och släppte dem sedan fria att i par söka svar på en given frågeställning. Modellen riktar sig i första hand till informationssökning på internet men formuleringen uppmuntrade inte något särskilt tillvägagångssätt. Den absoluta majoriteten använde dock internet för sökning. Ett av paren intervjuade två lärare på skolan med viss inblick i frågeställningen medan resterande fick svar via nätet. I dessa fall är det intressant att se hur man funnit materialet, och det visade sig att alla par utom ett sökte med ett generellt sökord på Google och tog som regel sökresultat ett eller två. Med det ansåg de sig i princip vara färdiga med uppgiften. Många av dessa sökresultat kan sägas innehålla risk för tendens. Ett av paren sökte på mer specifika termer och fann då en stjärnmärkt Wikipediaartikel.

Det här var en liten, ovetenskaplig undersökning. Det råder det inga tvivel om. Men det är intressant att böcker inte övervägs eller ens föresvävas eleverna när de ska söka information. Det är självklart så att datorn är det enklaste sättet att närma sig information, men det finns överväganden att ta och det finns många sätt att använda nätet också. Google Scholar, Diva-portal, databaser osv. utgör ett annat material än vad man hittar på vanliga Google. Vi lärare har ett ansvar för att fylla på den repertoar av sökmöjligheter som ska stå eleverna till buds.

Lämna ett svar

Inget konto? Skapa konto.

Utvalda bloggar

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. lärare i förskolan. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg…

Läs mer
Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs-…

Läs mer

Blogg

En specialpedagogs perspektiv

Hej! Välkommen till min blogg. Här kommer ni få ta del av mina tankar om bl.a. handledning, utveckling och lärande. Jag heter Johanna Amelia Wahlgren och jag är leg. förskollärare, specialpedagog och har en filosofie magisterexamen i specialpedagogik. Jag använder mig av bl.a. relationellt perspektiv. Den handledningsmodell jag använder är…

Läs mer