Livet på ett bananskal

En blick i backspegeln på de senaste åren ger mig känslan av att leva livet på ett bananskal; halkandes i olika riktningar. Det kan låta som att jag slumpmässigt kastas i olika riktningar, men egentligen är det precis tvärtom. Jag är numera mycket medveten om i vilken riktning jag halkar på mina banaskal. Det handlar om att välja vilka banaskal jag vill halka med på. Ibland vet jag inte riktigt vart det bär, men jag vet att det troligtvis för mig i den riktning jag önskar.

För ett antal år sedan var min riktning inte lika tydlig. Livet som lärare rusade på (som det alltid gör) och småbarnslivet minskade inte direkt tempot. Då slog krisen till lika plötsligt som den bara kan göra när man tar allt för givet. ”Du har cancer”. Likt många andra som genomlidit någon slags kris, blev lärdomen att ta kommandot över förarsätet på sin resa genom livet – lev nu inte sedan blev lite av mottot. (Kan meddela att läget nu verkar vara under kontroll och att jag och min familj därmed är en jobbig erfarenhet rikare).

Rent yrkesmässigt medförde denna livskris några små, men avgörande ställningstaganden inför framtiden. Bland annat ”Våga göra saker”. ”Ta tillfället när det dyker upp” Jag gillar skolutvecklingsfrågor. Vill man jobba med skolutvecklingsfrågor som yrkesverksam lärare innebär det oftast att man driver frågor på den egna skolan. Ett alternativ kan vara att bli rektor (med allt det innebär…). För mig har det de senaste åren inneburit att medvetet försöka halka med på ett bananskal i en given riktning när tillfället dykt upp. Ibland små steg och ibland ett stort; som efter att ha halkat in på ett bananskal på en forskarskola för yrkesverksamma lärare våren 2012. En vanlig lärarfortbildning i regi av Den Globala Skolan fick oväntade följder i form av att bedriva forskning om lärande för hållbar utveckling på Karlstads Universitet.

Jag har för avsikt att fortsätta halka på mina bananskal genom livet. Jag kan rekommendera det för dig som läsare/lärare också. Det handlar inte om att byta jobb eller karriär. Det handlar om att höja blicken från den motorväg läraryrket innebär, för att istället göra medvetna avstickare som berikar och tar dig ungefär i den riktning du själv valt.

Som ni kanske märkt kan jag inte lova att hålla mig till mitt forskningsområde i denna blogg, men jag hoppas att det kommer att ha relevans för mig som lärare och skolutvecklare. Förhoppningsvis blir det därmed också relevant även för dig.

Må väl!