Vad är egentligen vitsen med att jämföra skönlitteraturundervisning i ett nordiskt sammanhang?

Anna Nissen, Universitetslektor i svenska med didaktik inriktning

I min avhandling undersökte och jämförde jag nordisk skönlitteraturundervisning. Under tiden som jag arbetade med den fick jag ibland frågan ”Vad är egentligen vitsen med att jämföra skönlitteraturundervisning?” På en sådan fråga räcker det naturligtvis inte att svara ”därför att det går” eller ”därför att det är väldigt spännande”. Men att undvika jämförelser är svårt, inte minst i vår tid, då mätbarhet och måluppfyllelse tillskrivs stor betydelse. Sedan millennieskiftet har det blivit vanligt att diskutera undervisning ur ett globalt perspektiv och att försöka dra nytta av erfarenheter från framgångsrika skolsystem världen över. Storskaliga internationella kunskapsmätningar som PISA och PIRLS visar hur väl olika länder ligger till i jämförelse med varandra, till exempel när det gäller elevers läsförståelse. Visst skulle vi väldigt gärna vilja veta vad länder som Irland, Japan och Sydkorea har gjort för att lyckas så bra! Samtidigt är det svårt att överta idéer och metoder, i synnerhet från undervisningssystem och kulturer som skiljer sig från det vi är vana vid. Av den anledningen är det fördelaktigt att rikta in sig på de nordiska länderna. Läs mer här